Träning

Ikväll har vi varit ute på vår femte träningsrunda. Det känns otroligt skönt, och jag är faktiskt helt chockad över att jag klarar det.
Förra veckan bestämde vi oss - vi måste ta tag i träningen. Vi hade ju köpt nya träningskläder och skor i Sportshopen och det var en härlig känsla att ta på sig detta och ge sig ut.

Vi pratade lite innan om ifall vi skulle springa lite smått. Jag har verkligen alltid hatat att springa. Jag har aldrig klarat av det, och mitt värsta hatminne är när vi skulle springa Coopers test på idrotten i 8:an eller när det var. Jag hade drömt mardrömmar om detta test i flera veckor, och eftersom alla elever måste göra testet så kunde ingen ursäkt i världen rädda mig (jag brukade "glömma gympakläderna" rätt ofta i högstadiet).

Jag orkade springa typ 1 ½ varv, sedan fick jag ställa mig bakom ett fotbollsmål och spy. Helt ärligt.
Visst, jag hade säkerligen helt fel springteknik och allt - men är det så himla lätt när man redan i mellanstadiet lärde sig att hata idrott på grund av elaka klasskamrater?!

Så jag var väääääldigt skeptisk förra måndagen kan jag meddela, när Johan och jag gav oss ut i skogen. Men han pushade mig på världens bästa sätt, och till slut sprang vi lite smått.
1 minut orkade jag då. Det låter inte länge, men 1 minut är minst 30 sekunder längre än jag nånsin har sprungit i mitt liv.

På hemvägen sprang vi lite igen, och redan då orkade jag mer - 3 minuter i streck. Det trodde jag aldrig kan jag säga!

Sedan dess har vi varit ute varannan dag och kört intervallträning, snabb gång/springning.
Och jag har slått mitt personliga rekord varje gång! Idag sprang jag 7 ½ minut i streck och sammanlagt under timmen blev det 12 ½ minut. Vi brukar springa i två omgångar och däremellan går vi snabbt. Hela rundan tar ca 60 minuter med gång/löpning.

Shit alltså, det känns så himla bra! Jag trodde att det där med att springa alltid skulle vara en omöjlighet för mig - men ikke :)