Igår träffade jag min kära kollega L och den nya tjejen som ska vikariera efter mig. Det var jättetrevligt, men det kändes såklart lite konstigt att sitta och berätta om vad jag har gjort de senaste två åren. Såklart att jag kommer att sakna det här jobbet något ofantligt - det har helt klart varit några av de bästa åren i mitt liv. Jag har lärt mig så mycket, upplevt så mycket...
Men samtidigt känns det, som jag skrev häromdagen, väldigt bra oxå. Det känns som att ett nytt kapitel av mitt liv börjar i höst. På alla sätt och vis. Jag fyller 30. Lämnar 20-årsåldern bakom mig. Jag börjar ny utbildning (eller rättare sagt återupptar min utbildning). Jag flyttar till ny lägenhet. Och det bästa av allt: Jag kommer att börja mitt liv tillsammans med Johan på riktigt.
Jag såg Kate Hudson i en intervju på TV förut. Hon fyllde 30 år i våras och hon berättade lite om sina tankar inför det. Och dessa tankar stämmer väldigt väl överens med mina :) Att i 20-årsåldern lever man ett ganska rotlöst och händelserikt liv. Man har så många val och tankar inför framtiden. När man sedan går in i 30-årsåldern har förhoppningsvis en hel del fallit på plats. Man vet lite mer om hur livet "blev". Hon sa att hon älskade 30-årsåldern och ser fram emot nästa stora steg med glädje. Jag känner likadant. Jag har ingen ångest alls över att bli 30, 40 etc. Det känns bara spännande :)
Igår träffade jag även goa Maja och vi passade på att fotografera oss tillsammans och så :) Hon ska oxå flytta till en annan ort och studera, så vem vet när vi ses nästa gång. Så vi hade en härlig avskedsträff!
En bild från mitt (ostädade) kontor. Jag vill bara poängtera att jag faktiskt städade det efter att bilden togs. Så det är väl förberett för nästa församlingsassistent hihi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar