Kaffemoster

Ibland saknar jag verkligen att dricka kaffe. Jag har ju inte kunnat dricka det sedan vi kom hem från bröllopsresan i mitten av juni eftersom jag ett tag inte tålde lukten av det, och sedan fick jag liksom avsmak för det för all framtid känns det som. Nu kan jag tycka att det doftar gott, och jag kan nästan bli sugen på det ibland, men ändå känner jag mig lite, lite illamående när jag tänker tanken att dricka det.

Men det är ju så mysigt... Varmt... Passar bra på hösten... Och luktar som sagt gott.... Men ändå kan jag inte förmå mig att våga smaka på det igen.

Jag kanske borde göra som jag gjorde i början av min kaffekarriär, det vill säga i gymnasiet, och börja dricka cappuccino istället. Jag får nog testa det nästa gång jag är på café. Just cappuccino känns ju lite mjukare på något sätt.

Ja, visst har jag stora problem?? ;)

Och när jag tänker efter började jag inte alls min kaffekarriär på gymnasiet. Oh nej. Jag har druckit kaffe så länge jag kan minnas. Jag kommer så väl ihåg när jag satt i köket hemma i Svarteborg och tjatade tills jag fick en liten kopp kaffe (som mamma spädde ut med hälften vatten). Jag har till och med bildbevis på det. En liten kaffemoster helt enkelt!