Skandal!

Apropå dela med sig av sitt liv, så tänkte jag nu dela med mig av mitt lilla utbrott som jag fick igår. Jag hade tänkt att skriva ett inlägg då, med rubriken Förbannad - men eftersom jag tyckte att det såg så elakt ut besinnade jag mig lite, och tur är väl det.

Efter skolan igår stannade jag nämligen till på hemvägen för att köpa köttbullar och mos på ett gatukök. Jag kan få såna ryck ibland att jag blir så sugen på just denna maträtt, och det ska vara gatuköks-köttbullar-och-mos också. Och i min värld ingår det alltid brunsås när man beställer denna rätt. Det är ju så himla gott med mos och brunsås.

Och igår var jag jättehungrig när jag beställde, och jag bad henne packa in det så jag kunde köra hem snabbt och äta lunchen. Det ödesdigra var dock att jag inte bevittnade hennes inpackning (fick jag erfara senare).

Jag fick kassen med maten och skyndade mig hem, för att njuta av min brunsås med mos. Hela vägen hem tänkte jag på hur otroligt gott det skulle bli med brunsås och mos. Jag tänkte ljuvliga tankar om hur gott allting skulle smaka och hur länge sedan det var jag åt det.

Så kommer jag hem, sätter mig ner och tar bort locket. För mitt inre ser jag en bild av hur vackert det är med den bruna såsen som ligger ovanpå köttbullarna, lite halvt som halvt blandat med moset. Mmm, finns det något godare?!

Jag kan inte beskriva min chock när jag får se att det inte är någon sås alls i lådan!!! Bara moset, köttbullarna och lingonsylten! Jag har aldrig varit med om maken. På vartenda gatukök jag har ätit på i hela mitt liv har det då alltid varit standard med brunsås till. Aldrig någonsin tidigare har jag upplevt detta. Till och med när jag var volontär i Thailand och hade levt på torrt ris (som jag svalde med vatten ungefär som man sväljer tabletter, eftersom jag inte gillade smaken) i en månad, och till slut kom till svenskparadiset Phuket och bestämde mig för att köpa "Svenska kottbullar" fick jag brunsås till!!!

Någonting saknas!!!

Ojojoj... Arg, ledsen, frustrerad, förbannad - ja till och med hatisk är orden som kan beskriva mina känslor. Jag tänkte hemska tankar som att ringa och skälla ut människan som hade uteslutit såsen, ja till och med tankar om att bränna upp gatuköket fanns i bakhuvudet...

Jag var tvungen att prata med Johan om min enorma besvikelse, och enligt honom brukar det aldrig ingå brunsås i köttbullsmenyerna här nere. What?! Herregud vilka kulturkrockar man ska behöva stå ut med bara för att man flyttar till ett annat landskap ;)

Dock var Johan så söt att han köpte med sig en förpackning med brunsås när han slutade jobbet, så på kvällen lagade vi rätten igen - med sås! Tack darling :)