Röstat!

Ärligt talat. Ni som bloggar - hur i hela himmelriket gör ni när ni fotar er själva hela tiden? När jag fastnar för nya bloggar är det just oftast massor av mysiga/fina/roliga/inspirerande bilder som gör att jag återkommer som läsare. Bloggen blir ju mycket mer levande om man fotograferar sin vardag (och sig själv) och lägger in bilderna i inläggen.

Bloggen är en rolig hobby för mig, och jag tycker att det är roligt att skriva ner mina tankar. Ofta händer det också att jag kan se saker och ting ur en annan synvinkel när jag väl har satt funderingarna på pränt. Jag tycker att det är roligt att gå tillbaka till gamla inlägg och läsa om min vardag, se bilder jag hade glömt bort och så vidare.

Men hur 17 blir man bra på bild då?! Och hur vågar man dra fram kameran i tid och otid? Det känns ju jättepinsamt bara ju.

Idag har vi nämligen varit och röstat, och detta ville jag självklart dokumentera så att det blir ett bra blogginlägg. Jag hade sett framför mig hur jag skulle fota antingen någon detalj i vallokalen eller röstkuverten eller något annat spejsat. Men när jag väl är där borta får jag tvångstankar om att det säkert är olagligt att ta fram kameran där inne. Jag får säkert massa skäll om det helt plötsligt skulle börja blixtra och ha sig i mitt valbås. Så där fegade jag ur.

På hemvägen tvingade jag dock Johan att fota mig. Typ "Nu har jag varit och röstat, så här såg jag ut".

Efter tjugosex kort gav jag upp (ja, och Johan med för den delen). Det är alltid något fel. Oj jag blinkade! Nää där såg jag ful ut. Men suck, nu blåste håret så frisyren ser helskum ut. Mähhh där ser jag ju ännu tjockare ut än vad som är brukligt. Men hur står jag med benen?! Jag måste se naturlig ut. Det kanske kan se ut som att jag går? Men ååååh det ser ju skittöntigt ut.

Ja, lite så där.

Jaja. Vad jag skulle berätta var i alla fall att vi har varit och röstat :) Och ja, typ så här såg jag ut.