Känslig?

Jaha, nu undrar jag om jag börjar bli lite extra känslig så här på slutet. Jag tittade på reprisen av Let´s Dance förut. Min favorittjej Hannah Graaf är ju med och det ville jag såklart se.

I början av programmet presenterades ju alla deltagare i tur och ordning, och alla kom ut på dansgolvet samtidigt som deras anhöriga filmades. Lite småmysigt så där :)

Och när Hannah kommer ut och dom filmar Magdalena och deras mamma börjar jag störtlipa. Jaaaa, det var ju så himla mäktigt med systern och mamman där (ehh?) och så hann jag tänka på Magdalenas bok (Det ska bli ett sant nöje att döda dig) och på hur underbar deras mamma var i den boken (och hur underbar hon verkar vara överhuvudtaget då). Jag skojar inte om jag säger att en ocean av tårar öppnades och jag trodde aldrig jag skulle sluta grina. Det var ju sååå fint och mäktigt och fantastiskt på alla sätt och viiiiiiiiiiiis.

Hujedamig. Det kanske kan vara på sin plats att önska er hjärtligt välkomna till Dårarnas paradis :) Det är här jag lever och huserar för tillfället.

PS. Jag blev lite tårögd bara av att läsa igenom det jag precis har skrivit nu. Jag liksom återupplevde hela ögonblicket än en gång. Ni förstår väl vilken mäktig upplevelse det här var!! ;)